Mina trötta Limerickar
Idag är det så grått, så grått ute.
Lotus o Tulsa ligger bara och sover.
Lotus o Tulsa ligger bara och sover.
Pia i Norge
Pia och Sivert har blivit vänner nu. Hon är matfrisk rapporteras det. Drar sig inte för att stjäla hela skinkskivor från nya husse heller.
Jag tror att hon resonerar så att det behövs mycket energi så här i början. ;-)
Hon kommer att kallas Bindi i sitt nya hem.
(Foto: Heidi E K)
Jag tror att hon resonerar så att det behövs mycket energi så här i början. ;-)
Hon kommer att kallas Bindi i sitt nya hem.
(Foto: Heidi E K)
Tråkigt väder
Tråkigt väder ute, men vad gör det - inne är det jättekul.
Åtminstone om man hittar en hushållspappers rulle att döda. :-)
Honey Pie har flyttat
Pia har flyttat. Det gick bra, trots två flygturer och lite väntan både på Arlanda och Gardemoen.
Hon har gjort sig hemmastadd i det nya hemmet och betraktar nu de nya katt-kompisarna (en huskatt och en stilig siameskille) med viss nyfikenhet. De har ännu inte blivit riktigt goda vänner. Siamesen Sivert är nämligen något förrvirrad över att hon inte är rädd för honom. Det tycker han visst att hon nog borde vara.:-)
Jag konstaterar att det är ruggigt vad snabbt de växer. Jag känner ju knappt igen henne! Hon ser så vuxen ut!
Bilder från nya hemmet (tack Heidi för att jag får lägga bilderna här!):
Hon har gjort sig hemmastadd i det nya hemmet och betraktar nu de nya katt-kompisarna (en huskatt och en stilig siameskille) med viss nyfikenhet. De har ännu inte blivit riktigt goda vänner. Siamesen Sivert är nämligen något förrvirrad över att hon inte är rädd för honom. Det tycker han visst att hon nog borde vara.:-)
Jag konstaterar att det är ruggigt vad snabbt de växer. Jag känner ju knappt igen henne! Hon ser så vuxen ut!
Bilder från nya hemmet (tack Heidi för att jag får lägga bilderna här!):
Concinnus Sweet Child O'Mine BIV
Igår blev Sweetie BIV - Best i variation, på Skogkattklubben Birkas utställning i Solvalla!
Hon blev alltså bästa brunmaskade siames!
Jättegrattis till lillflickan och matte Mariella!
Måste sätta in ett par bilder jag fick på Ester också.
Ester är kissen som är bra på att härma Humle, eller Dumle, längre ner i bloggen.
Här är hon med sin kompis Stampe.
(Stampe är alltså en riktig vädurskanin även fast han mest ser ut som ett gosedjur. :-))
Hon blev alltså bästa brunmaskade siames!
Jättegrattis till lillflickan och matte Mariella!
Måste sätta in ett par bilder jag fick på Ester också.
Ester är kissen som är bra på att härma Humle, eller Dumle, längre ner i bloggen.
Här är hon med sin kompis Stampe.
(Stampe är alltså en riktig vädurskanin även fast han mest ser ut som ett gosedjur. :-))
Svantes bedömningssedel
Utställning och nyheter
Igår var vi på Birka kattklubbs utställning på Solvalla med Svante och Pixie. Svante glömde vi fota på utställningen (!). Så det får bli en bild på honom från tidigare i veckan istället.
Han tyckte att det var det absolut läskigaste han varit med om att stiga upp mitt i natten, sitta en timma i en brummande bil, och sedan fösas in i en trång mörk bur. Han ville inte sitta i buren, inte sitta i knät, inte vara i transportburen. Han skrek oavbrutet och enda gångerna han blev något tystare var om man ställde ner honom på golvet så att han fick nosa på våra saker, eller ställde honom ovanpå buren så att han fick se ut över de andra burarna lite från ovan. Efter en och en halvtimma så tystnade han plötsligt. Kröp in i sin igloo och lade sig och spann. Sen låg han där resten av dagen och bara spann och spann så fort man sa något till honom, rullade sig runt på rygg så att vi kom åt att klia honom på magen, och blinkade förtjust mot besökare som kikade in i buren. Nu vet åtminstone jag vad jag kommer att kalla honom hädanefter om han trilskas - doktor Jekyll!
Han fick en jättebra bedömning men gick inte vidare till panel. På domarbordet skötte han sig bra. Domaren tyckte att han var ett muskelpaket. Det är han, inte ett uns fett men stadig och fast i kroppen. Och stor. Dessutom hade han den sympatiska egenskapen att fälla ner öronen litet på bord och i bur. Så han såg faktiskt bättre ut på utställningen än vad han gör hemma.:-) Resultatet blev EX 1.
Med på utsällningen var också vår Pixie, från Mollys kull i våras, som vi samäger med Ulrika. Pixie hade precis på dagen gått upp en klass och tävlade i 11:an. Ganska stor konkurrens. Hon gick inte heller vidare till panel men fick en bra bedömning även hon. Domare tyckte att hon hade sträv päls. Det håller vi inte alls med om. Pixie har riktigt bra profil. Se bild nedan. Resultat EX 1.
I fredags flyttade första ungen. Det är Kotten som ska prova sina vingar och bli sambo med några katter av rasen Helig Birma. Igår kväll hade han fortfarande inte tillåtit någon av hans lurviga nya vänner att nosa på honom, men han är mycket nyfiken. Han har blivit bortskämd med tonfisk redan (när han fick det här hemma stod han och morrade medans han åt för att ingen av de andra skulle korpa läckerheterna). Det kommer säkert att gå bra. Vi saknar honom litet.
Tulsa har återigen blivit mormor. Födda är tre stycken siameser. Färg och kön fortfarande okänt, men både ungarna och mamman mår bra. Mamman heter S*Concinnus Frankie, SIA n. Pappan är Blue Iam's Duke, SIA a. Stort grattis från Concinnus-familjen!
Kotten hos hjärtspecialisten
Vi var på Albano i morse för att kolla upp Kottens hjärtbrus. Det blev en grundlig undersökning, men trots att han undersöktes med ultraljud både på tvären och längden så kunde veterinären inte hitta något fel. Han är frisk som en nötkärna sa hon. Det är iallafall inte något fel på hans hjärta.
Förklaringen till att det lät om hjärtat är förmodligen att han blivit lite stressad. Det var han idag också. Hjärtfrekvensen var en bit över 200. Men, sa veterinären, katter kan ha ända upp till 240 utan att det betyder något.
När vi kom hem igen fräste Svante och Mulle och ville inte veta av honom alls. Klart att han luktade konstigt av spriten och gelen. Så han lade sig i fönstret i sin bädd och somnade som stock. Helt uttröttad. Izzy pysslade om honom litet och tvättade honom. Pia brydde sig inte alls. Lite mer fördragssam än sina brorsor.
Nedan en bild på Kotten från igår.
Tulsas barnbarn
Idag var vi och hälsade på Concinnus Patience, "Ester", från Mollys kull.
Ibland är det hopplöst att försöka fota katter. Titta här; visst ser hon ut som Humle, eller Dumle!?
För att göra henne rättvisa kommer två normala bilder också:
Och den bästa bilden lade vi på vår hemsida. Titta under rubriken "Kattungar" hos S*Concinnus.
Ibland är det hopplöst att försöka fota katter. Titta här; visst ser hon ut som Humle, eller Dumle!?
För att göra henne rättvisa kommer två normala bilder också:
Och den bästa bilden lade vi på vår hemsida. Titta under rubriken "Kattungar" hos S*Concinnus.
Nya foton
KG riggade upp blixtarna och en bakgrund idag. Det blev massor med fina bilder. Men bara på Mulle och Izzy. De andra låg och sov. På bilden ovan "råkade" Izzan stoppa in nosen just när KG knäppte.
Izzy bilden nedan är kul för att ingen ändrar utseende som Izzy. Hon har säkert 100 olika uttryck, eller fler. Här ser hon så slank och ung ut, när hon i själva verket är lite överviktig nu av all baby-mat. (Men hon börjar faktiskt lugna ner sig med maten, nu sitter hon ofta vid sidan om när ungarna äter och låter dem äta upp först, sen smakar hon lite när de är nästan klara.)
Mulle-bilden är tagen för att jag ville ha några bilder på Mulle där man ser hans svansknick ordentligt. Kan vara bra att ha. Jag vet inte riktigt till vad, men de kommer säkert till användning.
Vi vägde ungarna ikväll. Svante är tyngst med 1860 g. Ganska bra för en 13 veckor gammal kisse tror jag.
Kotten och Mulle väger 1750 g. Pia väger 1430 g.