izzypizzy

Vi ser dem inte så ofta, det är faktiskt flera år sedan sist, men nu ikväll var det en här. Han stod på andra sidan nätet i katternas rastgård och ville in. Krafsade på nätet och sniffade och snusade. Lotus var jättenyfiken.



Tulsa var lite mer reserverad, men det hindrade henne inte att stå och "fiska" efter den med tassen.

Jag är inte så snabbtänkt, så det tog en stund innan jag fattade att det var kattmaten kotten ville in till. Inte ville han bli kompis med Lotus som jag fantiserade om i säkert fyra minuter innan poletten trillade ner.

Jag ställde ut maten.

Äntligen sommar. Sommar så att det känns. Plockade in en bukett nattviol från trädgården igår för att få njuta av doften även inne. Tulsa var framme på en gång och skulle undersöka vad det var för något.



Sköna blommor att vila ögonen på är inget för en katt. Men lukta lite för att kolla var grannens katt markerat kan man ju göra. Och provsmaka vattnet förstås...




Kidsen mår bra. Ögoninfektionen har nu äntligen gett med sig. De har ändrat utseende ganska mycket, nu börjar de se ut som riktiga katter. Kattis börjar bli riktigt näpen. Lång o fin i kroppen och mycket feminin med sin långa hals och sina tunna ben.
Pricken är en buse men han är inte alls lika macho som han tror han är. Han kommer nog att bli väldigt lik sin mamma, både till utseende och sätt.
Klumpen Clark är inne i en jag-ska-vara-med-när-ni-äter period. Så fort vi sätter oss till bords ska han upp på bordet han också. Det är inte att han försöker stjäla mat, utan det verkar mer vara av social anledning, han verkar gilla att ha oss där i lite lagom/nästan ögonhöjd. Tar man fram handen för att flytta ner honom på golvet måste man vara snabb som attan, annars börjar han buffa på handen istället, stryka sig mot den och rulla sig mot den. Så, om han fick som han ville så skulle han helst ligga på rygg mitt på bordet mellan våra tallrikar och så skulle vi båda kela med honom under hela måltiden...

Klumpen Clark på bordet.

Idag var vi hos veterinären med Tulsa. Hon har fått en ny böld (eller var det den gamla som flyttat på sig?) och denna gång var det bäst att dränera den. Efter tre timmar fick vi hämta hem henne. Fortfarande vinglig av det lugnande medlet och med svansen i ett stort bandage.



Inte kul att vara kisse då.

På eftermiddagen blev det lite bättre. Lotus är en gentleman mot sina damer och gör som vanligt sitt bästa för att de ska må bra. Bästa sättet att trösta knyttet är att hålla sig nära.




Ungarna går upp i vikt som de ska. Idag har prickpojken ökat i vikt så att han nu väger mest av dem.
Kattis har öppnat ögonen hon också.
Prickpojken är reserverad. Han är alltså till salu fortfarande eftersom tingningsavgift ej är erlagd, men intresse är visat.

Har suttit med kikaren. Tyvärr tar inte min dåliga kamera in tillräckligt med ljus för att visa hur magiskt det är just nu, strax efter midnatt. Bilden nedan är tagen ca 23.20.

---

Izzy är nu definitivt dräktig. Hon har börjat ligga litet bredbent, det har kommit här under dagen bara. Och hon är omättlig på kött. Helst rått. Igår åt hon glass med vispad grädde. Det brukar hon aldrig göra annars, Izzan är inte mycket för sötsaker normalt. Så... nu är det bara drygt fem veckor kvar...

Jag har lust att gå ur SVERAK efter det fullständigt värdelösa inlägg Lindberg gjorde i debatten. Jag skäms att vara medlem.

Det här är min brors syn på orientalernas stora öron och långa nosar...


Foto: KGT  Bildmanipulering: Joakim Eklund

Vi hade party igår kväll. Maten räckte till oss alla, men Lotus fick faktiskt inte i sig så mycket. Izzy var framme och knyckte hans rostbiff nästan ur munnen på honom. Så när vi åt tårta gick Lotus ut i köket och ställde sig och knaprade torrisar. (Har Izzy redan börjat äta för fem?)

Tack för alla grattis! :-)

I går kväll åkte vi till Västerås och lämnade tillbaka Axl till hans familj.
Aj, aj, aj vad han var kaxig.



Axl som varit lill-skiten har varit o parat. Han är man. Han är tuff. Han är kung.
Hur mycket är då stackars Robin värd?
Inte mycket!
Axl stod o frustade och blåste upp sig och var plötsligt flera centimetrar högre än kastraten Robin som är flera månader äldre än honom. (Men jag tror nästan Axl står på tå? Det ser så ut på bilden iallafall.)

Normalt brukar det ju vara katten som varit borta som får sig några snytingar när han återvänder, för att han luktar konstigt och ovant. Men Axl tyckte att anfall är bästa försvar.

Axl, Axl...


Foton: Linda Johansson

Det här är Axl:s syster Pixie. Och hennes fästman Ramses. Och vad har de pysslat med i helgen?
Just det, samma sak som Izzy och Axl.
Kanske blir värsta babyboomen framöver. *skratt*
Ulrika har börjat på sin hemsida så snart kommer det att finnas bilder och läsning ute även om dessa två skönheter.
Foto: Ulrika, Uppsala

Izzy o Axl softar. Men ett par parningar till har det blivit som vi sett. En igårkväll och en i morse.
Egentligen skulle det bästa vara att låta dem sluta para redan ikväll, men.. ja, vi får se hur vi gör.

Nu ska jag sätta mig och rita. Fem små akvareller till tidningen Allt om Trädgård. Måste leta rätt på nya penslar, någon har varit framme och ätit på de som stod framme på ritbordet...

Vi satte upp fågelbordet utanför fönstret innan jul. Och hängde upp några talgbollar häromdagen. Talgbollarna lockar fåglar i mängd och nu sitter det tre katter och tjattrar i fönstersmygen. De är ju väldigt diskreta oxå, speciellt Lotus, han sitter ända inne under granen för att inte bli upptäckt.

I julgranen blev det mest halmpynt i år (vi har tagit lärdom från tidigare år kan man säga). Varje morgon vaknar jag nu med en eller ett par granprydnar i sängen. Det är Tulsa som går och plockar ner dem.
Granen är förövrigt fastknuten i toppen med ett snöre i taket. Det är bara att inse att om det går att välta granen så gör de det. Det är varje katts plikt att försöka iallafall.

Bästa julklappen var som vanligt paketen. Några klappar under granen hade ett elastiskt guldband med en liten tofs på, och de var vi tvungna att gömma för att Lotus var så ivrig att försöka öppna dem. Han lyckades krypa in mellan gummiband och papper så att han själv blev ordentligt inslagen, och när han ovanpå det försökte krypa in i en kasse med bärhandtag - fortfarande själv inslagen med guldtofs alltså - så tyckte till och med vi att det blev lite för mycket av det goda. Alla presenter gömdes fram till klapputdelning alltså.
(Lotus fick alla tofsarna.) (Som nu sitter fastknytna i pinnar - som ett metsspö ungefär - toppenleksaker!)

Slutligen en bild från solnedgången. Utsikten från ateljén, grön jul var det här.